Vulcanus Vallonen text 1

Staffan Redin har tagit utsnitt ur målningar från framförallt 1600-talet, Louis De Geer:s tid när valloner värvades för att arbeta som smeder, kolare och bruksarbetare i stormakten Sverige.

Materialen som han använt är glas och järn. Det dessa material har gemensamt är att för att kunna bearbetas behöver de hettas upp och bli flytande, precis som Motala ström som hela tiden vill göra sig påminnd genom de gamla murarna här nere. Tillgången på strömmande vatten var ju också en förutsättning för att kunna anlägga de kvarnar, smedjor och järnbruk som funnits här.

Glaset innefattar huden från äldre tiders målningar. Målningarna beskriver barockens fantasier kring det underjordiska och det främmande och visar på smidets och krigets mytologiska och politiska betydelse.

Järnramarna har brännts in med linolja som har gett dem en svärtad och sårig patina.

Vatten och eld var två väsentliga element i järnhanteringen och elden som begrepp var ju under 1600-talet ofta synonym med skärselden.

Fem av bilderna som beskriver infernot är hämtade från målningen Den yttersta domen av David Klöcker Ehrenstrahl, som fick i uppdrag av Nicodemus Tessin d y att skapa målningen till slottskyrkan i Stockholm. Tessin hade beundrat Michelangelos Verk i Sixtinska kapellet och tänkte sig nu något storslaget för kungliga slottet.
Efter slottsbranden 1697 fördes målningen över till Storkyrkan där den fortfarande hänger.

I 1600-talets måleri tar man gärna allegorin till ursäkt för att få hänge sig åt den nakna människokroppen. I Den yttersta domen är det dock en väldigt saklig och realistisk bild av nakenheten i all dess skröplighet och sårighet som exponeras.

Till det kungliga slottet skulle också byggas ett mini-Versaille i form av Carl XI:s galleri. Där fick Jaques Focquet uppdraget att på plafondmålningar skildra den svenska triumfen över Danmark.
En central del i detta verk är Vulcanus vapensmedja.

Vulcanus, smideskonstens gud, som var gift med Venus, är en intressant mytologisk figur. Han är en rysligt ful, låghalt och svartmuskig gestalt, konstant bedragen av sin hustru.
Det fanns mycket spännande stoff för en allegorisk barockmålare i denna miljö av eld, järn, rustningar, vapen och nakna kroppar. Här finns ofta en stark erotisk laddning.